olyckan

på torsdag natt vaknar jag av att hemtelefonen ringer, är alldelens snurrig och fattar inte riktigt vad som händer.
jag hämtar telefonen för att se vem som ringt, det är ett 010 nummer, tankarna börjar snurra vem det kan vara.
jag ringer peter på mobilen, han svarar och jag frågar om han ringt.
nej svarar han det var nog P-O, jaha och vad vill han mig då??

jag är på akuten, det har hänt en olycka....
fy fan vad många bilder som flimrar förbi.

det hade hänt en stor olycka på jobbet och peter var nära att stryka med,
det kom 40 vagnar åkandes och körde in i vagnen som peter stog på.
han kastas av och hinner dra undan benen innan dom blir överkörda, han ser vagnar som knöcklas ihop och tror att sista stund är kommen....
men "nån" vakar och tar hand om peter, jag är ganska säker på att det är min älskade pappa.
tack!!

jag har varit och sett olycksplatsen och inser vilken enorm tur jag har som har min älskling kvar här hos mig,
peter är skakad och inser hur jäkla nära det var, nån sekund fel och han hade varit borta för alltid...
usch å fy när man tänker på det, det får bara inte hända.

älskar dig mest av allt och jag bara önskar att allt kan få bli bra så vi kan fortsätta vårat liv tillsammans.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0