millackas

mitt lilla monster har blivit knäpp....



jätteorolig, springer efter oss vart vi än går.
bär runt på sina mjuka leksaker hela tiden och gnölar.
nu satt hon i hallen uppe och ylade, hon låter för rolig.

duger inte att sova inne hos mig heller, utan hon går med sin ren i munnen och
väntar på att jakob ska gå å lägga sig.

undrar om hon kan va skendräktig eller bara kocko??

är hemma från jobbet resten av veckan.
jag blir så trött på att jag inte kan få må bra igen,
men egentligen är det väl inte så konstigt att det är så här, upp och ner.
det har ju känts helt ok, men efter begravningen känns det som det slits upp igen.

jag funderar, grunnar, gråter, blir arg men det gör ju ingen skillnad.
jag får i alla fall inte tillbaks min pappa.

jag kan inte släppa att jag tycker det är så jäkla orättvist, han var inte klar med livet än.....

just nu sover jag mycket, men försöker ta mig i kragen och göra nånting varje dag,
men jag har ingen lust.

kanske ska jag gå och prata med nån, men vem??
jag är ju inte den som söker hjälp i första taget, jag tycker det är svårt.
vad ska jag säga.......

vi åkte till vansbro på torsdagen, vi skulle duka inför minnesstunden.
på kvällen pratade vi och kollade igenom bildspelet på pappa.
och väntade på ett samtal som aldrig kom....

på begravningsdagen så åt vi frukost och gjorde sen iordning oss.
magen började knipa och jag kände mig spänd.
vi åkte för att ställa iordning bildspelet, men det ville inte funka...
tänk att det ska krångla jämt!

när vi kom till kyrkan var klockan ganska mycket och vi hängde av oss ytterkläderna.
sen får vi se att en person gjort precis tvärsemot vad vi ville,
personen i fråga hade lovat att ringa kvällen före ang sittplatserna i kyrkan, men gjorde det inte.

ledsen och arg var det bara att gå fram och sätta sig och tiga.
hur kan man göra oss så illa, att bara tänka på sig själv, respektlös är vad det är.

farmor och pappas syskon hamnade på det viset på rad tre och vi kände oss ensamma där fram.
vi ville ju ha våra närmaste bakom oss för att känna stöd, nu fick vi inte det.
vi hade tyckt att det var ok att hon och barnen satt där, men inte dom andra.
tänker på det en massa och vet inte om jag kommer att kunna förlåta.
det förstörde en del för mig!!!!

begravningen var i alla fall jättefin med musik, sång och blommor.
fina kusin anna sjöng amazing graze så vackert, jag är så stolt över henne!

det var fruktansvärt tungt, att inse att jag aldrig kommer att se pappa igen.
jag och magnus med våra familjer gick fram och tog farväl av pappa, det gör så jävla ont.

kevin grät hejdlöst under hela begravningen, medans på jakob så rinner det tårar lugnt och stilla,
mina underbara pojkar som kommer sakna sin morfar så otroligt mycket.
det är hos honom dom åkt till på sommaren och på jullov.
morfar har varit en av de viktigaste i deras liv och nu är den tryggheten borta.

när begravningen var slut så samlades vi alla i pelarsalen för fika.
bildspelet fick dom igång, peter hade bara satt en kabel fel :)

en trevlig stund där vi mindes pappa och alla fina minnen vi har med honom.
bildspelet blev en uppskattad grej, massa roliga och fina bilder.
det var 89 st anmälda till kaffet.
per läste upp alla kondoleanser och det var många kan jag säga.
blir rena djungeln att försöka komma på vilka alla är.
det kom 108 st till kyrkan, så det var många som ville ta farväl av pappa och det värmer.

efter minnesstunden träffades farmor och alla syskon med familjer hemma hos anneli.
där bjöds det på paj och många fina minnen.
det kändes bra att kunna prata om pappa och minnas honom, det skulle pappa tyckt om.
kändes bra att avsluta dagen där tillsammans med min stora härliga släkt.

när vi kom till borlänge så åkte vi och hämtade vårat lilla monster, petra har varit lite hundpiga.
monstret hade skött sig bra, så nu kan man lämna henne där fler gånger.
tack fina petra för all hjälp!

nu har har vi städat ur pappas lägenhet, känns konstigt att "städa bort" honom.
min bror blev ju lägligt sjuk på städdagen ;) så han låg nerbäddad när vi andra slet....

sen åkte jag, peter och barnen till prästen, där vi kom överens om psalmer m.m.
efter det så var vi och tog ett sista farväl av min älskade pappa.
han var så fin i kostym, men ändå väldigt olik sig.
tungt att ta farväl men skönt att se honom igen.
vi grät tillsammans och sa adjö till honom....

på kvällen var vi bjuden på mat hos faster marita.
en kanongod älggryta bjöds det på och trevligt sällskap av marita och kusin patrik.
tack för en härlig kväll med många fina minnen om pappa.

när vi kom upp på söndagen så var det magsjukedax för lilla fanny, så vi åt frukost och
skyndade oss att göra klart allting så vi kunde åka hem.

väl hemma, så packade vi av släpvagnen och sen åkte vi ut och åt alla <3 dagsmiddag tillsammans.
avslutade dagen med städ och plock.

nu är man tillbaka i vardagen igen, började jobba igår.
konstigt skönt på nåt vis.....

sen hoppade jag en rolig komet och en taggad fursten igår och
det va skoj som fan.

idag har jag jobbat och fått många fina kommentarer från min pool, dom är glada att jag är tillbaka!!
känns så skönt att komma tillbaka och vara saknad, att höra så många fina saker om sig själv.
det värmer skönt i min sorg....

sen anlitade jag finaste petra som shoppinghjälp, måste ha nåt att sätta på mig på begravningen.
på 10-15 min hade hon hittat två tunikor och tights till mig, jag som alltid sagt att det kan jag inte ha,
att jag ser höggravid ut. men det blev bra, banne mig!
hittade tom en behå och sen ett par mysbyxor, inte illa!!

jag var ut i tisdags och köpte kläder, blev väl smått övertalad att köpa en blus och sjal.
sjalen inte alls min färg, så allt åkte tillbaka.....

nu har jag varit och klippt mig, skönt.
men jag är lite sugen att kanske spara ut håret en bit, men det är ju så trökut.

vi åker ju till brorsan imorgon för att städa ur pappas lägenhet på lördag.
så jakob frågade mig idag: hur länge ska vi vara hos morfar?
min lilla slarv tänkte nog inte på att han är borta,
det gör så ont i hjärtat när jag tänker på att han inte finns nå mer.

vi ska och ta farväl av pappa på lördagen, få se honom för sista gången...
barnen vill med, så det kan ju hända att det går upp för jakob att morfar verkligen är borta nu.

det gör så in i helvete ont................................

stort tack till dig kusin anna, för att du ska sjunga på pappas begravning.
det betyder oerhört mycket för oss.

massa kramar till dig...

var till lillis en vända innans vi åkte till vansbro, så skönt att få krama om och prata med henne.
hon har också haft stor sorg i sitt liv, hon är en av de klokaste finaste vännerna jag har.



på söndag kväll åkte jag och Peter till vansbro, först en vända till broder och sen till pappas lägenhet.
jag och peter skulle sova där, kändes konstigt när vi kollade på film på kvällen och
pappa inte satt med oss i soffan.
sov väl så där den nattten.....

magnus och liselott kom på vid halv tio på måndagen, sen var det bara att börja.
vi rensade, delade och kastade.......
många fina minnen finns det i händelser och saker.

träffade per från begravningsbyrån på eftermiddagen, vi gjorde klart med annons, musik, kista, urna m.m.
shit vad det är mycket man ska ha koll på, tur att vi har hjälp från per.

vi har tömt i stort sett hela lägenheten, så det blir att städa ur den nästa helg.
åkte hem på onsdag med ett stort lass.

fick äntligen åka och rida igen efter två veckors uppehåll.
red fursten på första lektionen, en stel och positiv kuse. kändes så där.
på andra lektionen fick jag cindy, en pigg och glad kuse och den hopplektionen kändes riktigt bra!!

på torsdagen hoppade jag willy för mia.
skitroligt.
vi hoppade studs och det gick riktigt bra, så himla roligt att hoppa honom och en duktig fröken hade jag oxå :D
tack mia för att du tar dig tid med mig och försöker banka in lite kunskap.



på fredag morgon var jag ut och pulsade i snön med willy, hade ingalill och marcoolio som sällskap, trevligt!

sen rensade jag bland alla kartonger och säckar hemma, det tar aldrig slut.
fick lets dancesällskap av finaste petra, mysigt att ha henne här.



idag har jag gått en promenad med petra och vovvarna, sen hem för att raka rufsatufsa.
tur nog så behövde jag raka mest under magen, annars hade hon blivit en nakenkatt.
sen över till svärmor för att raka hennes fjolla till katt, en halvhysterisk linus till skillnad mot min som ligger blixtstilla nästa hela tiden.