det kommer
Jag har varit lite bloggdöd.......
viola och annat
i lördags hade vi km i hoppning på klubben, jag red viola.
hon var spänd, stark, bitit och inte alls så samarbetsvillig på framridningen.
så mitt mål var att ta mig runt banan och försöka tänka på vägar, blick och händer...
hon hoppade bra och lyssnade mer än vad jag trodde hon skulle göra, duktig tjej!
jag känner mig nöjd även fast det kanske inte var så snyggt...
träffade henne som dömde hoppningen och jag fick beröm för mina armar, dom var mjuka och följsamma.
jätteskoj att bara spontant få lite fedback från nån jag aldrig träffat förut :))
kvällen var en slökväll med lite bakning, plock och ett glas vin.
sovmorgon på söndagen, underbart!!
jobb på måndagen igen, jobbade över till sex, sen hem och byta om och åka till stallet.
hoppade viola och det kändes bra, hon kändes som den braiga viola som var ganska lugn och samarbetsvillig.
skönt att få den känslan igen....
tisdag idag och hemma från jobbet, har sovit och legat i soffan hela dagen...
fick lite info om saker och ting, det finns verkligen människor som inte är riktigt kloka....
framtiden för vissa saker är oviss (gäller inte mig).
olyckan
på torsdag natt vaknar jag av att hemtelefonen ringer, är alldelens snurrig och fattar inte riktigt vad som händer.
jag hämtar telefonen för att se vem som ringt, det är ett 010 nummer, tankarna börjar snurra vem det kan vara.
jag ringer peter på mobilen, han svarar och jag frågar om han ringt.
nej svarar han det var nog P-O, jaha och vad vill han mig då??
jag är på akuten, det har hänt en olycka....
fy fan vad många bilder som flimrar förbi.
det hade hänt en stor olycka på jobbet och peter var nära att stryka med,
det kom 40 vagnar åkandes och körde in i vagnen som peter stog på.
han kastas av och hinner dra undan benen innan dom blir överkörda, han ser vagnar som knöcklas ihop och tror att sista stund är kommen....
men "nån" vakar och tar hand om peter, jag är ganska säker på att det är min älskade pappa.
tack!!
jag har varit och sett olycksplatsen och inser vilken enorm tur jag har som har min älskling kvar här hos mig,
peter är skakad och inser hur jäkla nära det var, nån sekund fel och han hade varit borta för alltid...
usch å fy när man tänker på det, det får bara inte hända.
älskar dig mest av allt och jag bara önskar att allt kan få bli bra så vi kan fortsätta vårat liv tillsammans.
skorpan
det gör verkligen ont i hjärtat...
jag vet att han kommer att få det jättebra, få all tid han behöver, bli ompysslad till max :)
men jag gråter och sörjer i alla fall min söta skorpan, hade önskat att alla kunde bo kvar hos mig
men det känns i alla fall bra att han ska bo hos malin, andreas och julius,
hundvana, ärliga och bra människor!!
längtar tills jag får pussa på dig igen, lilleman :)
besiktning
dino och skorpan gick igenom utan anmärkningar, gizmo har ett underbett och
våran simbas ena kula har inte trillat ner.
fick mycket beröm att det var fina valpar, i fint hull och trevliga.
dom skötte sig bra, det var bara simba som tog sig en liten tugga i mitt finger :)
jag har hoppat viola i måndags och sen hade jag markarbete med sonia igår,
det var annorlunda och kändes konstigt.
men fröken mia sa att det var bra, så henne tror vi på :)
jag har bakat lite oxå...
3 sorters matbröd, saffransskorpor, mazarinkaka, daimkaka, falsk toscakaka och morotskaka.
har några sorter kvar.
sen har jag klippt och permanentat mig, DET är annorlunda, men jag vänjer mig väl med krullet.
