millackas

Min lillsyrra kom på besök i måndags, första gången själv och självmant :))

Hämtade henne och lillebror på kupolen, som också var med hem och käkade tacos.

Sen satt jag och sandra och pratade till tre på natten, jättemysigt!!
Visste inte att vi hade såå mycket att prata om, det kändes avslappnat och naturligt.
Nu kan våran relation bara bli bättre och bättre, en sån systerrelation som jag längtat efter.
Tack för besöket, du är bäst!!

Haft besök av en fin vän idag, Lillis. Härligt att träffa henne igen!

Pratat med mamsen idag oxå, skönt att veta att allt gått bra....
Saknar henne <3

Min familj är det finaste som finns och jag älskar dom otroligt mycket,
både två och fyrbenta familjemedlemmar.

tänk vad tiden går fort...
jag fattar det inte, att pappa har varit borta ett år nu.......

jag valde att jobba idag, tänkte det skulle hålla mig sysselsatt så jag slapp tänka.
det fungerade väl inte så bra, tankarna kommer vare sig jag vill eller inte.
fick för mig och nån mer ett tråkigt besked på jobbet.
jobbet har jag kvar, men jag vill inte ha det nu....
dom gör vissa förändringar som jag inte kommer att klara av känner jag,
jag vet inte ens om jag klarar av att gå dit nu...
kände mig bara grinfärdig där idag.
när jag kom hem var jag helt slut, ont i huvudet och axlar, trött och jätteledsen.

jag försökte vila en stund när jag kom hem, men det gick inte, pratade en del med peter och det kändes skönt.
tänkte först inte åka till stallet idag, men tvingade mig iväg för jag vet att är det
nånstans där jag kan få lite kraft så är det där.
blev ingen ridning, pga kylan.
passade mig perfekt!
jag friserade och pysslade med viola, så mysigt och hon verkade gilla det :)
kände mig för en kort stund lite gladare..



men här hemma när man börjar att fundera så strömmar dessa tårar igen, ska dom aldrig ta slut?
jag saknar pappa så otroligt mycket, han var en fin och väldigt omtyckt person.
jag kan inte förstå varför han fick lov att lämna oss!
livet är bannemig inte rättvist!
Älskar dig så mycket Pappa.

jag åkte ut tidigare till romme så jag hann städa klar baracken, så nu ska bara fönstrerna putsas bara det bli varmare.
jag red vilda på onsdagslektionen, skoj och brett att sitta på ;))

jag var på möte på jobbet en sväng på torsdagen, vi fick lite ny information.
jag fick min sjunde chef sen januari 2007, börjar bli van att byta :)

sen åkte jag till willy och vi tog oss en underbar ridtur i solskenet, härligt!

idag har jag jobbat, det har gått bra och känts bra att vara där.
fick en hel del gjort.

jag och peter tog med oss dino och simba till djuraffären, köpte en stickad tröja och halsband till lillen simba.
sen blev det en kort promenad och dom skötte sig bra.
när jag kom hem så tog jag med mig gizmo och moa på promenad, även dom skötte sig.

nu har jag tagit mig ett glas rött, käkat donken och ska nu se på film med darlingen <3
barnen sover borta :) och jag är megatrött....skittråkigt!

igår var det premiärridning för träningsgruppen i Romme.
vi travade ut en sväng och sen red vi på planen utanför stallet.
mest skrittarbete, jätteroligt och nyttigt.
shit va man tappar mycket när man bara hoppat förut, vi tränade på fram och bakdelsvändning.
kom knappt ihåg hur man gjorde.
viola kändes fin, vi jobbar på att hon ska bli lite rundare och lägre i formen.
jag tror att vi alla kommer att lära oss jättemycket nu när vi inte kan hoppa som förut.
mycket sits och grunder, precis vad jag behöver :)

ser framemot kvällens ridlektion för mia ikväll :)

Busan 26/11-1996 - död 5/1-2011

Vi skulle följa med Carina och Christer och titta på en katt, när vi kom dit så möttes vi av en sköldpaddsfärgad lurvig och megabusig kattunge. Vi föll pladask för henne och hon följde med oss hem, vi som inte skulle ha nån katt just då :)

1997 så föddes Kevin, Peter jobbade den sommaren så jag tog mig en daglig promenad med Kevin och Busan följde alltid med i barnvagnen.
Åkte vi bort till Carina eller Pappa så var hon alltid med, där fick hon ofta komma ut.
Vi köpte leguanen gubben som hon växte upp med och kom bra överens med.

Vi tyckte att hon behövde en kompis så vi köpte Lillen 1997
1998 flyttade hunden skrållan och kaninen Pedro till oss, drygt tyckte Busan.
1998 blev dom mamma och pappa till 4 kattungar, Holger blev kvar.

1999 bodde vi hus så då var hon ute och friade, hon fick sin andra kull och det blev tre stycken kattungar.
Alla flyttade...

2001 friade hon igen och fick 3 kattungar, Rufsatufsa blev kvar.

2008 fick hon sin fjärde kull, (absolut inte planerat då hon var för gammal för det, men det kom i alla fall ut tre)
Saga blev kvar.

Busan har varit en speciell katt, min katt.
Otroligt snäll och tålig till en viss gräns, jag har klippt henne med slöa klippmaskiner, badat henne och bara talat om att hon ska stå still, hon låg alltid på badkarskanten när man badade, gick aldrig ut när vi åkte bort utan hon väntade tills vi kom hem igen och då hade hon massor att berätta om, hon älskade att krypa in i alla möjliga utrymmen, kartonger, plastpåsar ja man kunde hitta henne på de konstigaste ställen.
Älskade att ligga på bröstet och bli kelad med, då rann det dreggel :)

Det är såå tomt här hemma utan henne, ingen som ligger på kökssoffan och vill ha en klapp.
Ingen som jamlar när man öppnar en majsburk....

Jag älskar henne så mycket och är ändå glad att vi fått haft henne i 14 år, dom åren har varit guld värda!
Trodde aldrig tårarna skulle sluta rinna igår, det räcker med en fin kommentar på fb,
en tanke och sen är det kört...
Hon somnade in i mitt knä med fina ord och smekningar från mig och Peter, det kändes helt rätt!!
Nu är hon hos Lillen, Holger, Gubben, Skrållan, Pedro och pappa, där blir hon omhändertagen.

Så älskade fina Busan vila i frid nu, älskar dig mammas snos!!



Tyvärr finns många av korten på Busan i hårddisken som är trasig och sen vanliga kort i album,
ska scanna in och lägga till sen.

i lördags hade vi km i hoppning på klubben, jag red viola.
hon var spänd, stark, bitit och inte alls så samarbetsvillig på framridningen.
så mitt mål var att ta mig runt banan och försöka tänka på vägar, blick och händer...

hon hoppade bra och lyssnade mer än vad jag trodde hon skulle göra, duktig tjej!
jag känner mig nöjd även fast det kanske inte var så snyggt...

träffade henne som dömde hoppningen och jag fick beröm för mina armar, dom var mjuka och följsamma.
jätteskoj att bara spontant få lite fedback från nån jag aldrig träffat förut :))

kvällen var en slökväll med lite bakning, plock och ett glas vin.
sovmorgon på söndagen, underbart!!

jobb på måndagen igen, jobbade över till sex, sen hem och byta om och åka till stallet.
hoppade viola och det kändes bra, hon kändes som den braiga viola som var ganska lugn och samarbetsvillig.
skönt att få den känslan igen....

tisdag idag och hemma från jobbet, har sovit och legat i soffan hela dagen...

fick lite info om saker och ting, det finns verkligen människor som inte är riktigt kloka....
framtiden för vissa saker är oviss (gäller inte mig).

på torsdag natt vaknar jag av att hemtelefonen ringer, är alldelens snurrig och fattar inte riktigt vad som händer.
jag hämtar telefonen för att se vem som ringt, det är ett 010 nummer, tankarna börjar snurra vem det kan vara.
jag ringer peter på mobilen, han svarar och jag frågar om han ringt.
nej svarar han det var nog P-O, jaha och vad vill han mig då??

jag är på akuten, det har hänt en olycka....
fy fan vad många bilder som flimrar förbi.

det hade hänt en stor olycka på jobbet och peter var nära att stryka med,
det kom 40 vagnar åkandes och körde in i vagnen som peter stog på.
han kastas av och hinner dra undan benen innan dom blir överkörda, han ser vagnar som knöcklas ihop och tror att sista stund är kommen....
men "nån" vakar och tar hand om peter, jag är ganska säker på att det är min älskade pappa.
tack!!

jag har varit och sett olycksplatsen och inser vilken enorm tur jag har som har min älskling kvar här hos mig,
peter är skakad och inser hur jäkla nära det var, nån sekund fel och han hade varit borta för alltid...
usch å fy när man tänker på det, det får bara inte hända.

älskar dig mest av allt och jag bara önskar att allt kan få bli bra så vi kan fortsätta vårat liv tillsammans.